Svalskådning

• 

Vid stadens marinor och broar

Stare, gulärla och ladusvala är arter i den svenska fågelfaunan som är starkt förknippade med betande boskap. Ladusvalans nära förhållande till våra kossor har naturligtvis att göra med att betande kor följs av stora moln med flugor och andra insekter. Sådant är godis för svalor. Småbåtshamnarna i Stockholm verkar kunna erbjuda miljöer som i någon mån kan ersätta ladugården och betesmarkerna. Varje marina i Stockholm hyser idag åtminstone något par av ladusvala.

Närheten till vatten gör marinorna till bra svalmiljöer. Vid vatten är det oftast gott om insekter. Och prång under bryggorna blir bra boplatser. Där är boet svåråtkomligt för borövare men ändå lätt att landa i för svalföräldrarna, och dessutom skyddat mot vädrets makter.

Få svenska fåglar har en lika elegant flykt som ladusvalan. De långa och spetsiga, något sviktande vingarna tycks göra fågeln tyngdlös. Och dagen lång jagar den runt i lufthavet, högt eller lågt, allt beroende på var det finns flest matnyttiga insekter att fånga.

Och svalkvittret! Under vanlig flugjakt låter ladusvalan höra ett muntert "vitt, vitt, vitt", med oliklånga pauser mellan tonerna. Inne i ladugårdar eller andra rymliga byggnader blir svalpladdret starkt och ekande. Annalkande rovfåglar förföljs av ladusvalan med vassa, upprörda toner. Sången är en pladdrande ramsa som då och då avbryts av en lustig kväkning. För att lära sig uppskatta ladusvalans kvitter till fullo, behöver man antagligen tid på sig att bli bekant med ljuden.

På Djurgården finns flera småbåtshamnar: vid Biskopsudden, i Djurgårdsbrunnsviken och vid Stora hundudden norr om Djurgårdsbrunnskanalens östra mynning. Säkrast är Biskopsuddens och Hunduddens marinor, som vardera hyser flera par ladusvalor. Årstaviken kantas av båtbryggor längs stora delar av sin norra strand. I Långholmskanalen och Pålsundet finns många båtplatser, liksom söder om Tranebergsbron, vid Västerbrons fäste och längs Karlbergssjöns södra strand.

Broar blir "klippstup" för hussvalor

I naturen murar hussvalan sitt bo på klippväggar. Sedan länge vet den att platsen under takskägget på människornas byggnader också är en utmärkt plats för bobygge. Det är där vi oftast hittar hussvalans bo. Men även stora broar faller hussvalan i smaken. De kan likna bergväggar och ligger oftast i anslutning till vatten, där det finns god tillgång på föda. Hussvalan flyger med stelare vingar än ladusvalan, ofta också högre upp. Lätet är ett torrt "prrrit".

I Stockholm häckar hussvalann under Liljeholmsbron med flera par, främst på Liljeholmssidan och Tranebergsbron, på Djurgårdsbron, och ibland även på Skanstullsbron (den mellersta av de tre vägbroarna).

Text hämtad från: Upptäck naturen innanför tullarna, Björn Möllersten 2006.