Foto: Holger Ellgaard. Licens: CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=50498666

Kärsön och Drottningholm

Friluftsområde med märkliga lundar

Kärsön är ett stort och omtyckt friluftsområde. På den västra sidan finns det lundar med en mycket märklig flora. Under 1800-talet experimenterade häradshövdingen och botanisten Birger Lagerwall med att plantera in allehanda sydliga växter på platser med bra lokalklimat. Flera av hans skyddslingar finns kvar än i dag.

Ta stigen som börjar vid Drottningholmsbrons östra fäste och gå söderut mot Högholmen. Titta lite extra noga efter en meterhög ört med stickiga blomkorgar vid den öppna platsen nära vägen. Det är den mycket ovanliga sträva kardvädden. En besläktad art användes förr till att karda ull. Stigen leder vidare, förbi några fyrahundraåriga ekar. Under träden står ett högt gräs med stora vippor. Det är den sällsynta långsvingeln som växer rikligt här. Så småningom kommer du upp på några höga, branta klippor med en vidsträckt utsikt inramad av krokiga martallar. Följ stigen som leder brant ner mellan två bergklackar.

Växter från Mellaneuropa

Nedanför branterna är ljuset fördunklat av bladmassorna från de stora lövträden. Här står lundväxterna tätare. Först ett bestånd av skogsbingel, egentligen en representant för Skånes bokskogar. Sedan, på ett område inte större än två kvadratmeter, växer en häpnadsväckande samling sällsynta lundgräs. Här trängs skogskorn, lundskafting, långsvingel och strävlosta. Alla dessa arter är synnerligen ovanliga i vårt län. Kanske lägger du också märke till några blanka blåsippslika blad. Det är den mellaneuro-peiska hasselörten. Stora mattor av bokskogsväxten gulplister täcker marken. Den blommar i juni men bladen har karakteristiska vita fläckar, så den är lätt att känna igen även efter det att blomningen är över. Följer du stigen ytterligare en bit hittar du mattor av den stora ormrotens blanka blad. Mittemot branten ligger Högholmen, förbunden med Kärsön av en liten äng. Även här växer en frodig ädellövskog med liknande arter som på Kärsösidan.

Fortsätter du stigen söderut på Kärsön kommer du så småningom tillbaka till Brostugan. Chansen att få se något av öns oskygga rådjur på nära håll är mycket god. Strax norr om bron blommar massor av kungsängsliljor i slutet av maj. Kärsön är trevlig att besöka när som helst på året men de flesta av lundväxterna är uppvuxna först i juli-augusti.

Drottningholm

Från Kärsön är det en kort promenad till Drottningholms slott. Ett mycket fint kulturhistoriskt utflyktsmål. Det kan vara intressant att jämföra två tidsepokers skönhetsideal där 1700-talet representeras av den strikt geometriska franska parken framför slottet, medan det mer romantiska 1800-talet avspeglar sig i den engelska parken, norr om slottet. Här finns härmsångare, näktergal och skogsduva. I vårvinternätternas mörker är chansen stor att få höra kattugglans hoande. Vid dammen i norr visar sig inte sällan kricka, bläsand, brunand och storskrak, förutom de stora mängder gräsänder och kanadagäss som håller till här. Parkens många in planterade trädslag har fått oväntade följeslagare i de många ovanliga svampar, framförallt kremlor, som bildar mykorrhiza med träden. Här finns också skalbaggar som kräver gamla lövträd. Vid Kanton (utanför kartan) håller den sällsynta eldlusen till. Den är knallröd med svarta teckningar. Leta efter den på stammar av lindar. Strax väster om slottsparken ligger Lovö kyrka. I allén som leder mot kyrkan lever den märkliga bombarderbaggen. När den blir oroad kan den genom att spruta ut ett sekret som avdunstar snabbt ge ifrån sig en liten knall.

Granskad av Bo Nylén, Mälaröarnas Naturskyddsförening våren 2000 och 2007.