På hällarna vid Nothamn är floran artrik och färggrann med en ymnig blomning sommaren igenom. Lite längre norrut finns ett näringsrikt kärr med orkidéer och ovanliga mossor. Rikedomen beror på den kalkrika berggrunden.
Söder om Nothamn möts du av ett mycket annorlunda landskap. De grå-svarta runda hällarna är delvis helt kala, men där växtligheten fått fäste blommar färggranna örter i sådan mängd som om de vore i en botanisk trädgård. Den som besökt de gotländska kalkmarkerna känner genast igen sig. Blodnäva, axveronika, gräslök och tulkört är karaktärsväxter.
I sprickor i hällarna växer de små ormbunkarna murruta, bergspring och fjällhällebräken. De kraftiga slåtterfibblorna, backklövern och solvändans lysande gula blommor är andra inslag i floran runt hällarna som för tanken till en torr betesbacke. Kruskalkmossan som växer rikligt på hällarna visar att även kryptogamfloran är präglad av kalken.
På den fuktiga marken i det gamla brottet blommar mängder av majviva i månadsskiftet maj – juni. Det kalkälskande gräset älväxing ger marken en blågrå lyster. I juli blommar den högresta och väldoftande orkidén brudsporre. Här växer också låsbräken och hårstarr. Hur kalken egentligen påverkar växterna är inte helt klarlagt, men man brukar jämföra kalkmarker med andra marker som har brist på näringsämnen. Kalken binder näringsämnen och gör dem svåråtkomliga för växterna. Därför liknar växtligheten ofta den man finner i utmagrade betes- och slåttermarker.
I dalgången innanför Skottviken växer granskog med inslag av hassel. Längs en liten bäck hittar du kärrmarker som också är starkt påverkade av kalk. Här växer den ståtliga borsttisteln som är ganska olik de flesta av sina släktingar. Gräsullen med sina hängande vithåriga ax växer här som en säker kalkindikator. Mossorna lämnar också samma budskap. Guldspärrmossa, källklomossa och piprensarmossa som du kan hitta här är arter som hör hemma i kalkpåverkade kärr.
Granskad av Dan Johansson, Roslagens naturskyddsförening våren 2000 och av Magnus Bergström våren 2007.
