Foto: Bernd Haynold. Licens: CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=3837464

Södra Mörkö

Milavandring i ålderdomligt jordbrukslandskap

Södra Mörkö är unikt. Här kan du vandra närmare en mil i en nästan obruten kedja av blomsterrika betesmarker. Hagarna inramas av ett småskaligt åkerlandskap och tallbevuxna branta hällmarksryggar.

Taubevisans blomster

Vandringen kan börja vid Holmäng. Här finns många olika typer av betesmarker, alltifrån strandängar till ljungklädda backar. Här kan du fortfarande glädjas åt Taubes blomsteräng med gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol, arter som nästan försvunnit från dagens jordbrukslandskap, antingen genom igenväxning eller genom konstgödsling. Visans arter kompletteras med spåtistel, jungfrulin, rödkämpar, låsbräken, klasefibbla, nattviol, ängsnycklar och darrgräs. I denna hage finns också en av länets få stagghedar, helt dominerad av det sträva och för korna osmakliga staggräset. Mot Norafjärden ligger en artrik havsstrandäng med ormtunga, smultronklöver och sumpgentiana. Fågellivet är rikt. Strandängarna är en omtyckt rastplats för vadare och i buskmarkerna häckar höksångare och törnskata. Under sensommaren och hösten rastar ofta skräntärnor och i Pålsundet flockas gässen i tusental. Även vintertid kan området vara värt ett besök. Från bergknallen strax norr om bron ses ofta örn.

Kattfotens tassemarker

Om du vandrar söderut passerar du snart gården Botten. Här finns en vacker betesmark med många fornlämningar. Ännu längre söderut vidtar ett ekhags-landskap med torrängar som är översållade av styvmorsviol och kattfot. Den senare har sin rikligaste förekomst i länet här. Kattfoten var mycket vanlig förr, men den har på senare år nästan försvunnit på grund av att betet upphört i så många hagar. I denna magra betesmark hittar du också solvända och nattviol bland de nedbetade ljungtuvorna. När du strövar vidare hörs ljuden från krickor, rödbenor och tofsvipor från de välbetade strandängarna vid Kålsöfjärden.

Den grönan lund

Kålsö naturreservat är ett vackert område känt för sina ädellövskogar, men i nord-väst finns också artrika betesmarker. På ett strandnära parti hittar du mindre vanliga arter som backklöver, backsmörblomma, slåtterfibbla, ängsskära och revfibbla. På strandängarna i sydost växer gott om ormtunga och kärrvial. Den största delen av Kålsöhalvön upptas av ekdominerad ädellövskog. Den södra, obetade delen har den rikaste lundfloran. I brynen och intill klipp-branter i öster växer det gott om tandrot, vippärt och lundslok. Här finner du också vårärt, trolldruva, myska, lungört, underviol, vätteros, långstarr och långsvingel. På lövträden växer lunglav i stora sjok. Under signaturlärans tid på 1700-talet, då medicin-alörter brukades till det som de såg ut som, tillskrevs den lungvävnad liknande växten en helande verkan vid tuberkulos. Här finns förutom lunglav ett stort antal andra mycket sällsynta och hotade lavarter. Bland de många lövskogssvampar som växer här märks särskilt den vackra bleka pokalmurklan. Från ädellövskogarnas täta lövverk hörs ofta härmsångarens jäktade sångkaskad och den mindre hackspettens klagande läte.

Eriksö

Från Kålsö kan du fortsätta din vandring ytterligare några kilometer i Eriksös vackra och artrika betesmarker, fyllda med ormrot, vildlin och ängsskallra. Hela Eriksö är både strövvänligt och naturskönt. Om du följer Bovikens strand ned mot Klubbsundet finner du artrika strandängar med blåsklöver och kustarun.

Berghusgrottan

Vid Ekö finns en av länets största grottor. För att komma hit följer du en gulmarkerad stig från parkeringsplatsen vid Svalhagen. Den löper mellan två hällmarksryggar genom en varierad skog med små skvattramdoftande skogskärr. Berghusgrottan ligger med strålande utsikt över Svärdsfjärden. Grottan är uppbyggd av jättelika klippblock. Den har två ingångar. I norr bildar blocken en hög och smal grottsal. Den södra ingången har en smal öppning där du måste krypa in. Ta med ficklampa!

Södra Mörkös karga inre

Här finns stora skogsområden som är svårforcerade och otillgängliga på grund av branta och höga bergs-ryggar som löper i nord-sydlig riktning. En vårnattsexkursion kan bjuda på sparv-, pärl- och kattuggla. Mellan bergsryggarna hörs ofta trädlärkans melodiska sång. Ett lättillgängligt och vackert parti av mörköskogarna finns inom Slessbergets naturreservat. Här har skogen urskogskaraktär. Det gäller även de södra delarna av Hornöhalvön, söder om Berghuset. Flera ovanliga vedsvampar som t ex blackticka och ullticka växer här.

Granskad och uppdaterad Bjarne Tutturen, Naturskyddsföreningen i Södertälje 2000.