Svartsjö slott

Slottspark och fågelsjö

Vid Svartsjö har det funnits ett slott åtminstone sedan 1300-talet. Det nuvarande slottet byggdes på 1700-talet och från denna tid stammar troligen också parken. I parken finns ruinen av den borg som låg här på 1400-talet, en vallgrav från Vasatid, en vacker rokokoallé vid stranden och en damm från 1600-talets början. Slottsparken är delvis ordentligt igenväxt och här trivs flera exklusiva lundväxter som kräver goda jordar och gynnsamt klimat. Tidigt på våren blommar tibastbuskar. De doftar gott men är mycket giftiga.

Senare på våren följer en kavalkad av blomster. Parkens sydvästsluttning översållas av den praktfulla och starkt doftande hålnunneörten och den liljekonvaljliknande, aromatiska ramslöken. De är en levande rest från Svartsjöborgens första trädgård från tidigt 1500-tal. Vidare blommar tre ytterligare arter nunneört, gulsippa, vildtulpan, luktviol och kungsängslilja för att nämna några. I början av juli är parken tät som en djungel och marken täcks av stinksyska som är en typisk lundväxt. En rad lundgräs kan du också hitta, t ex långsvingel, backskafting och strävlosta.

Slottsparkens trädskikt domineras av lind men där finns även ekar, upp till 500 år gamla. Ekarna hyser de mycket skyddsvärda skalbaggarna skeppsvarvsfluga och brun guldbagge samt lavarna hjälmbrosklav och brun nållav. Träden är en mycket viktig livsmiljö för svampar och insekter och är boplatser för t ex skogsduva, kattuggla och knipa. Fågellivet är typiskt för ädellövskogar med bland annat härmsångare.

I dammen lever den fridlysta större vattensalamandern. För att förbättra livsmiljön för salamandrarna har halva dammen rensats på bottensediment och vegetation. För att gynna vårfloran och öka ljusinsläppet i parken har en försiktig busk- och slyröjning gjorts. Du kan njuta av blomsterprakten längs det strandnära gångstråket som nyanlagts.

Svartsjöviken

Strax intill parken ligger Svartsjöviken, som under vikingatiden var en segelled. Nu är det en liten fågelsjö omgiven av betes- och buskmarker. Bruna kärrhökar seglar över vassarna där skäggmesar häckar och rördrommar bölar. I betesmarkerna häckar flera par gulärlor. Under månadsskiftet augusti-september rastar mycket småfåglar; rödstrupig piplärka, blåhake och lappsparv visar sig varje år. Även en del vadare stannar till vid viken, i flockarna av tofsvipa och ljungpipare kan du hitta gluttsnäppa och svartsnäppa.

Hösten 2001 påbörjades en restaurering av ca 35 hektar våtmarksbete vid viken. Då var igenväxningen med vass och buskar mycket kraftig. På strandängarnas tuviga gräsmark och i de betade vassbältena närmast vattenspegeln bearbetades marken med slagklippning för att möjliggöra ett bättre bete och därmed bättre förutsättningar för fågellivet och en öppnare landskapsbild. Under oktober 2006 genomfördes restaurering av ytterligare 22 hektar strandängar.

Mälaröarnas Ornitologiska Förening (MOF) inventerar regelbundet fågellivet. Efter restaureringarna visar observationerna av området har en regional betydelse som rastplats för våtmarksfåglar. Talrikast förekommande häckfåglar är sothöna, gräsand, kanadagås och tofsvipa. Det nyrestaurerade området norr om Svartsjöviken, s k Svartsjö Dämme, lockade fågelarter som annars är ovanliga i kommunen t ex rödspov, smalnäbbad simsnäppa, årta, brunand och häckande snatterand. Även dammsnäppa har genomfört en lyckad häckning i området – det var den andra häckningen i Sverige av denna art! Anläggandet av dämmet har förbättrat fågellokalen ytterligare.

Granskad av Bo Nylén, Mälaröarnas Naturskyddsförening våren 2000 och av Angelica Aronsson, Ekerö kommun våren 2007.