Året runt är Västerängsudd och omgivningarna kring Steninge slott ett tacksamt mål för utflykter och strövtåg. Men det är på hösten som områdets verkliga sevärdhet, den vackra tidlösan, blommar.
Västerängsudds naturreservat bildades i första hand för att ge skydd åt denna märkliga art. Den odlas i trädgårdar men finns förvildad på några platser i landet. Västerängsudd har troligen den största förvildade förekomsten i landet. Tidlösan har en mycket märklig biologi. Under våren och försommaren syns bara de kraftiga svärdslika bladen. I slutet av september har bladen redan vissnat och de skiftar mycket vackert i alla nyanser från blekt lila till rent vitt.
När frosten slår till blir tidlösans blommor på sina sköra vita skaft med en gång lealösa. Tidlösan har en mycket ovanlig lösning för att ändå lyckas med frösättningen. Pollenkornen vandrar ner genom en slang i stjälken som leder ner under jorden där befruktningen sker. Fruktämnet kan sedan utvecklas även om blomman ovan jord förstörts av frosten. Tidlösan innehåller ett starkt gift med en mycket obehaglig verkan. Symptomen lär påminna om kolera – ”en befriande död inträder efter två till tre dagar”.
De tidigare igenväxta lundarna av hassel och ädellövskog betas numera och blir efterhand alltmer lättframkomliga. Under våren är vitsipps- och gullviveblomningen mycket vacker. I månadsskiftet april-maj blommar stor nunneört längst ner på udden. Längre fram i maj hittar du också kungsängsliljor bland mängder av svalört och vårlök. Här och var växer lundväxter som storrams, tandrot, underviol och gulsippa.
Fågellivet är rikt med mängder av sångare. Under våren ekar drillsnäppans ”hi-di- di” längs stränderna. Med lite tur kan du få se den mindre hackspetten som livnär sig på insekter i den döda lövveden och på hösten kommer den högljudda nötkråkan ofta hit för att proviantera nötter.
Rävsta naturreservat har avsatts främst med tanke på friluftslivet. Skogarna är relativt orörda och utmärkta för strövtåg och svamp- och bärplockning. Här kan du hitta orkidéerna nästrot, nattviol och skogsknipprot, vilket tyder på att marken är kalkhaltig.
Vid Näsudden reser sig ett berg, 45 meter över Mälarens yta. På bergets sluttningar växer en gammal barrskog med grova granar och döda stående eller omkullfallna träd. På granarna kan du se de karaktäristiska spåren efter den tretåiga hackspetten. Hackspetten letar efter sav under barken och åstadkommer små ringar runt trädstammarna.
I slutet av juli blommar orkidén knärot som är en karaktärsväxt för gamla barrskogar. Här finns också den spännande och sällsynta svampen bombmurkla som inte trivs i de modernt skötta skogarna och som här förekommer på en av sina få växtplatser i länet.
